Russian Painter, 1832-1898 was a Russian landscape painter closely associated with the Peredvizhniki movement. Shishkin was born in the town of Elabuga of Vyatka Governorate (today Republic of Tatarstan), and graduated from the Kazan gymnasium. He then studied at the Moscow School of Painting, Sculpture and Architecture for 4 years, then attended the Saint Petersburg Imperial Academy of Arts from 1856 to 1860, graduating with the highest honors and a gold medal. He received the Imperial scholarship for his further studies in Europe. Five years later Shishkin became a member of the Imperial Academy in St. Petersburg and was professor of painting from 1873 to 1898. At the same time, Shishkin headed the landscape painting class at the Higher Art School in St. Petersburg. For some time, Shishkin lived and worked in Switzerland and Germany on scholarship from the St. Petersburg Imperial Academy of Arts. On his return to Saint Petersburg, he became a member of the Circle of the Itinerants and of the Society of Russian Watercolorists. He also took part in exhibitions at the Academy of Arts,   Related Paintings of Ivan Shishkin :. | Haymaking in Oak Grove | Beech Forest in Switzerland | Eventide | Landscape | Foggy Morning |
Related Artists:
Master of the View of Sainte Gudule
Netherlandish Northern Renaissance Painter, active ca.1485
Dirk van der Aa
Dirk van der Aa , 1731 -- February 23, 1809. He was born in The Hague, and first apprenticed to Johann Heinrich Keller, and then to Gerrit Mes with whom he would later start a workshop; they specialized in grisaille decorative paintings. He counted Evert Morel, Cornelis Kuipers, Johan Christiaan Roedig and Andries van der Aa amongst his students. He died in his home city of The Hague.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.